Egentligen borde jag skriva ett inlägg om aussielägret som mest blev ett riktigt inspirationsläger för min del. Men jag tror att jag väntar med det för även om det inspirerade mig till träning så inspirerade det mig inte till bloggande.

I ridningen har jag alltid anpassat mig efter den häst som jag har. Till viss del i alla fall för jag red dressyr när jag hade Cawatina. Sedan gjorde jag lite av varje med Eazzy som hade ett behov av mycket olika sorters ridning för att behålla motivationen. Med Golden så har jag börjat hoppa en del för att hon tycker det är så roligt.

Vad gäller hundträningen så var det agilityn som lockade mig när jag började med Poppea för längesen. Agilityn var ett annat upplägg på den tiden och man hade hunden för hundens skull. Inte för att tävla så mycket som möjligt och pressa tider hela tiden. Poppea älskar agility och det är hennes energi för sporten som verkligen väckte mitt eget engagemang och intresse.

När jag skaffade Pyttis så fanns planer på lydnad men Pyttis var inte riktigt med på noterna. Varken i lydnad eller agility eller faktiskt någon annanstans heller. Det gör inte att jag älskar henne mindre men hon vet inte vad hon går miste om riktigt.

Sedan skaffade jag Hailey. Mitt guld och mitt hjärta. Som brinner för allt jag vill göra. Agilityn blev hennes stora intresse direkt och det gjorde mig så lycklig. Speciellt eftersom hon är en riktig naturbegåvning. Sedan så började vi med lydnaden och även där så visar hon ett enormt intresse och potential. Det har ju gjort att man kan satsa lite på vad man vill och valmöjligheterna är ganska bra.

Sedan har jag länge lutat åt brukset. Men det är inte särskilt många på vår klubb som faktiskt satsar på brukset och jag har inte riktigt haft tiden under de senaste åren att träna det som det behöver tränas. Men nu kommer jag ha tid på ett annat sätt och det gör ju att man börjar fundera i bruksvägar.

Så åkte jag på det här aussielägret där vi gått rapporten för en van och duktig instruktör. Vi har gjort så roliga övningar och diskuterat fram och tillbaka. Rapporten kräver massor av hundarna, bara grundsträckan ligger på 1100 meter från lägre klass och uppåt, där det dessutom ligger två skott per sträcka. De ska på egen hand ta sig mellan de olika stationerna och grundkonditionen skall vara bra.

Jag har länge tyckt rapporten verkar bra och kanske skulle passa Hailey. Så får vi den här härliga instruktören som vet vad han pratar om och hans ord om Hailey värmer hela min själ. I alla fall så har vi gjort sträckor med förlängningar på 300 meter under den här helgen och i appellen ligger grundsträckan på 500 meter. Det låter lätt men är faktiskt en halv kilometer.

Jag tycker det har gått riktigt bra under lägret för alla hundar och min lust att satsa är stor. Sedan säger Arne att Hailey (eller den svarta som han kallat henne) är startklar i princip för appellen. Det är bara sticka ut och tävla!

Så vad ska man göra? Alla dessa saker som man vill göra. Men det jag faktiskt brinner mest för är ju brukset. För mina hundar mår så bra där i brukset där de verkligen får jobba på egen hand utan att bara gå på kommando.

I alla fall så ska vi köra nu. Pim ska tränas men hon är bara bebis även om hon gjort samma övningar på lägret med bra resultat. Men Hailey ska tränas för fullt och jag har anmält oss till två rapport - tävlingar under hösten.

Det ska bli så jävla kul.

Golden, Poppea, Hailey, Pim & Pyttis
Ni är inspirationen
Mina guldflickor
  

Jag är en person som är väldigt feg för att sätta mål, med risken för att misslyckas. Men efter att ha ägnat några år åt att gå på sparlåga och göra någonting som jag inte helt brinner för så har jag bestämt mig för att göra mig själv en tjänst.

Jag har satt ett mål.

Detta mål kommer vara genomgående i min framtid. Jag kommer satsa helhjärtat i möjligaste mån på detta och jag kommer inte vara nöjd förrän jag har lyckats. Idag kom mitt material som jag ska ha för att kunna uppnå det här målet. Jag har redan läst igenom mer än jag borde och det känns som att det stämmer väl överens med vad jag förväntat mig.

Det här är en investering i mig själv.
För första gången handlar jag rakt utifrån mina egna behov.
Det är dags att uppnå fullständig tillfredsställelse i det jag åstadkommer.

Imorgon får mamma tillgång till huset och jag är med mina aussiebusar i Ringarum. Sedan blir det aussieläger torsdag - söndag. Ska bli härligt! Därefter kör jag igång på riktigt. Can hardly wait.

Golden, Poppea, Hailey, Pim & Pyttis
Mitt hjärta kommer alltid tillhöra er
Mina guldflickor
  

De flesta som känner mig tycker nog att jag har oerhört kort tålamod i många lägen, det är jag den första att skriva under på. När jag tränar mina djur är i princip den enda gången då jag känner till fullt att jag har tålamod - och dessutom ganska mycket av det.

Men i vardagen. När det gäller beslut och så vidare så vill jag veta direkt. Jag vill veta vad som händer och jag vill veta när det ska hända. Om jag ska fatta beslut så gör jag det för det mesta direkt. När jag sedan fattat besluten så vill jag gärna börja med det jag fattat beslut om direkt. Det ska infalla snabbt.

Jag har inte råd med att slösa en massa tid. Jag vill inte lägga min tid på att fundera och planera. Att sitta av tid är det värsta som finns för mig. Det skapar frustration och det gör mig förbannad. Varför slösa en massa tid på saker som inte längre intresserar mig?

Därför är jag frustrerad. För jag vill fatta beslut och jag vill genomföra det i princip nu. För det är dags att få ordning på mitt liv som jag vill leva det nu. Men så måste jag vänta. Vänta vänta vänta. Jag kommer bli sinnessjuk. Plus att jag måste fatta beslut som jag i princip redan fattat för mig själv. Nu måste jag bara övertyga de som räknas att det är rätt beslut också.

För jag hatar att vänta. Det gör mig tjurig och gråtfärdig och förbannad och rent av ilsken. Vänta vänta vänta. Finns det mer frustrerande ord?

Golden, Poppea, Hailey, Pim & Pyttis
Er kan jag vänta på så länge ni behöver
Mina guldflickor
  

Igår var det auktion i Olerum där jag tillbringade hela min dag i princip. Åkte dock hem innan auktionen var slut och sov ungefär 40 minuter innan det var direkt ned till Taxi som gällde. Jobbade som vanligt 18-3. Very nice!

Upp vid 8.30 imorse för att börja röja hemma i mammas hus. Det har tagit i princip hela dagen men fick lov att lämna dem en sväng för att åka ut till Golden. Tog med mig mina aussiebusar. Första ridturen på riktigt där bara Pim och Hailey var med. De skötte sig superbra och jag är otroligt imponerad av Pim. Hon håller fint avstånd, förstår vad "gå före" betyder och har respekt för hästen. Golden var underbar som vanligt, dock hostade hon när vi gått upp för lite backar. Fan, ska tempa henne imorgon för säkerhetsskull.

Nu är det slappning som gäller för den här veckan blir intensiv. Tillgång till nya huset på onsdag, sedan blir det aussieläger med rapport för mina aussieflickor tors-sön. Så jag ser nog till att sysselsätta mig.

Golden, Poppea, Hailey, Pim & Pyttis
Ni gör varje sekund värdefull
Mina guldflickor
  

Mamma åkte till sjön med hundarna medan jag pysslade med Golden. Sedan när jag och Golden var klara för att rida iväg så ringde Evelina. Så hon och Hollie gjorde mig och Golden sällskap. Vi tog en sväng runt Rulles och hem över gärdet. Golden var lite tittig och jag har haft lite ont i svanskotan om kvällarna när jag ridit men det är borta till morgonen så det känns riktigt bra! Evelina och jag pratade som vanligt, som honung för själen att få prata av sig lite!

   Jag och Evelina på KM-festen 2010 Foto: Therese Andersson www.hundbiten.net

Lite andra grejer som bestämts också och förhoppningsvis så får jag mer tid precis som jag önskat för mina tjejer, samtidigt som jag kan jobba med det jag trivs med. Plus att jag hakat på en "utbildning" där jag verkligen kan utveckla en av de saker som jag brinner för. Plus att vi flyttar nu snart också, ingen som vill ha en jävligt trevlig bostadsrätt där elen ingår i hyran?

Så min höst ser ut som såhär: Träna, jobba, flytta, plugga.
Bra bra.
Så jag inte hinner gå och slappa till mig.

Golden, Poppea, Hailey, Pim & Pyttis
Ni är inspirationen
Mina guldflickor
  

Onsdagar är ju numera de dagar som vi tränar allra mest på, med vi menar jag mig själv, Hailey & Pim. Detta beror ju på att vi mellan 9 och 13.30 tränar för Ingela i Ringarum.

Pim och jag arbetade med vår linförighet/fria följ. Måste säga att det har skett fantastiska framsteg. Inte för att det varit några problem men det märks att jag vet vad jag håller på med när vi tränar för hon svarar jättebra. Håller fint på rakorna och kör frivilliga sättanden. Kan gå från sittande ett antal meter innan hon sätter sig frivilligt med halt och detta med ögonkontakt då förstås.

Vi körde även ställanden som känns jättefina. Hon är väldigt lugn och stabil. Tränade även med leksak som belöning och måste säga att hon återvänder väldigt fint med den så att den belöningen verkligen fungerar som den ska.

Körde några inkallningar och hon gör jättefina ingångar. Körde klockan nära för första gången och Ingela visade mig vad hon menade med sin handteknik. Gick i vilket fall som helst väldigt bra. Pim är väldigt medveten om var hon ska befinna sig för belöning.

Provade några hopp över hinder - med en planka. Mycket bra. Gäller att hålla henne kort och inte kalla in varje gång bara för precis som sin storasyster så har hon en tendens att försöka göra saker innan jag hinner tänka dem.

Apporten är inte så intressant än så länge och jag vet att det kanske inte faller i så god jord att jag vill träna den på min sätt men det fungerade på Hailey och jag tänker behålla samma tanke här.

I allmänhet så måste jag säga att Pim drog flera gånger till andra hundar så fort jag släppte uppmärksamheten på henne (mobilen). Men vi hade en svans av bordercollies samt schäfer runt oss när vi tränade mestadels av tiden och Pim kämpar verkligen för att behålla fokus på mig. Inte en tanke på att dra så länge som vi arbetar tillsammans. Att vi dessutom kan köra med belöning som hon återvänder med gör det ju ännu enklare att träna. Det känns förstås helt fantastiskt!


Mina guldaussies Hailey & Pim Foto: Therese Andersson www.hundbiten.net

Sedan var det dags att träna med min bästa Hailey. Vi delades in i par och jag har nöjet av att få träna med världens bästa Adelia. Nu är det ju så att jag inte kan alla moment i trean, att kommendera då menar jag. Men det löste sig ganska bra ändå. Biancas ruta är avundsvärd!

I alla fall. Vi skulle länka tre moment varav ett skulle vara bra. Valde inkallning med ställande till att börja med. Kan inte säga att det gick särskilt bra. Har lite tankar runt det momentet då vi inte kört det på länge. Hailey kan ösa på men då hinner hon inte stanna tillräckligt snabbt, eller så kommer hon inte igång i andra delen av inkallningen. Men jag tror att det är som med allting annat - med lite säkerhet så...

Därefter körde vi rutan och Hailey sökte den fint med blicken. Jäkligt fint ut! Fick tipset av Adelia att variera avstånd och det ska vi defintivt göra. Fick sedan tipset av Ingela att köra längre avstånd. Så jag ska försöka göra lite av varje, Hailey verkade inte bry sig nämnvärt om banden så tror inte att jag behöver skaffa några sådana. Men vi får väl se.

Sedan körde vi hopp över hinder. Både tvåans och treans. Ett moment som jag är sjukt stolt över. Kan inte förklara det på annat sätt än att det är perfekt.

Tränade apporten och fjärren med Hailey. Provade med belöning bakom i fjärren som jag glömt bort lite men går man tillbaka i min blogg så har jag tränat det tidigare. Men fick en repris av Ingela och det fungerade utmärkt!

Apporten ser faktiskt riktigt fin ut, trots att hon är väldigt taggad. Hoppas det håller i sig!

Till sist tränade vi även linförighet, den här gången med Veronica. Hailey kändes jättefin. Sätter sig lite efter min axel i högersvängarna. Men det måste jag träna bättre på. Att jag glömt bort den där jävla axeln, det vet jag att Helen W visade mig när Hailey bara var 8 månader men så sjukt att man inte kommer ihåg att träna stadgan på det viset.

I vilket fall som helst så var Hailey inte loj den här gången. Taggad till tusen - precis som det ska vara. Jag är väldigt nöjd och stolt över min lilla HBus. Hon jobbar med samma arbetsvilja hela tiden.

Båda mina aussiebusar visade verkligen framtassarna idag. Jäkligt nöjd!
  

På kvällen så tog jag förresten en ridtur i skritt och trav med Golden. De andra stannade hos mamma men Pim följde frivilligt med mig och Golden. Försiktig och tveksam först men hon är så otroligt härlig. Skönt att ha fått den kontakten även med Pim. Tror att Golden gillar Pim eftersom Pim inte skäller vilket Hailey ibland gör precis när vi rider iväg.

Golden, Poppea, Hailey, Pim & Pyttis
Ni är fantastiska
Mina guldflickor
  

Som en del märkte skrev jag att vi körde klockan mycket igår, jag och Hailey. Innan jag började hos Ingela hade jag aldrig hört talas om klockan och jag skulle ljuga om jag sa att jag körde den varje gång. Det beror dock inte på att jag inte tycker den är bra utan för att jag glömmer bort att göra den. Egentligen borde jag börja varje lydnadspass med den här. Kanske skulle vara mitt mål den här veckan?

I alla fall. Klockan är ett utmärkt sätt att träna ingångar och hundens medvetenhet om sin position vid sidan. Den går till på det sättet att man föreställer sig en klocka. Man sätter hunden vid klockan 12 till en början eftersom det är detsamma som en rak inkallning. Sedan ställer man sig med ansiktet mot klockan 12. Man flyttar sedan hunden runt längs klockan men har fortfarande ansiktet mot klockan 12. Tanken är att hunden ska söka sig runt föraren framifrån och sätta sig bredvid i fotposition. För Hailey är det så att hon gör det på alla klockslag utan klockan 5 - 7 där hon går in bakifrån och sätter sig. En del har det redan från klockan 4 men det är nog lite olika. Det är ett utmärkt sätt att träna ingångar bakifrån som man har nytta av t.ex vid inkallningen från rutan i klass III.

Igår så tränade vi även apportering innan klockan. Då handlar det mest om upptaget av apporten samt ingången med apporten i munnen. Den tränar jag på det viset att jag lägger apporten någonstans mellan mig och hunden på inkallningssträckan. Ibland precis vid framtassarna och ibland alldeles framför mig själv där jag står. Sedan ber jag hunden hämta den och den kommer in för att sätta sig nära.

Backdelskontrollsklockan som jag har döpt övningen vi gjorde senast hos Ingela är en närmare variant på klockan. Jag skulle ljuga om jag sa att jag förstått den helt och fullt men tanken är att hunden ska sitta nära. Så nära att mina tår är emot framtassarna, sedan ska den med bakdelsteknik sätta sig i fotposition. Stilla med framtassarna och bara flytta bakdelen för att bli mer medveten om den. Måste säga att det fungerar riktigt bra. Det ska jag börja träna så fort Pim har fått mer koll på fotpositionen. Jag skulle helst beskriva den här övningen som en framdelsvändning inom ridningen.

Sådärja. Nu kan ni krascha mitt kommentarsfält om att jag missförstått någonting. Men det är lugnt, för det här är min egen klocka och den gör jag som jag vill.  

  

Golden, Poppea, Hailey, Pim & Pyttis
Ni är inspirationen
Mina guldflickor
  

   

Har precis kommit hem från stallet där jag umgåtts en stund med min bästa Golden Flash QT samt tagit en promenad med mina aussiebusar och Evelina med Hollie.

Ikväll tränade vi lydnad för första gången på hundklubben med Hailey i den här kursomgången. Hon var övertaggad så hon hade knappt tid med tandvisning. Sedan skulle vi börja med apportering men det är det moment som är mest korkat att göra eftersom att hon redan laddar på apporten.

Så jag körde ett läggande och ett ställande. Sedan körde jag klockan med inkallning. Sedan körde jag bakdelskontrollsvarianten av klockan. Sedan tog vi klockan med apporten.

Därefter gjorde vi några vanliga skick. Lite ljud ikväll som jag inte uppskattar. Så hon fick inte ta apporten förrän hon var tyst. Fick rätt bra ordning på det.

Tränade lite fjärr men den gick inget vidare så vi hoppade den då hon var för taggad och gick på fel kommando. Dessutom fick vi inga vettiga sättanden över huvudtaget. Ska träna fjärren i lugn och ro.

Vi provade 3ans hopp som inte var några problem. Har inte kört det tidigare. Första gången dirigerade jag henne tillbaka över hopphindret eftersom jag kastat apporten snett. Nästa gång behövde jag inte dirigera trots att jag kastat snett igen. Duktig flicka! Körde även 2ans hopp som gick riktigt bra!

Måste säga att apporteringen ser riktigt fin ut nu och hoppen skojar man inte bort. Skönt! Hon är duktig min HaileyB.

Fick träningshäftena till "Med sikte på 10an" för II - Elit och jag har köpt ett åt Pim och ett åt Hailey. Förhoppningsvis kommer Pims häfte för klass I innan vi är klara i klass I. Haha, jag vet. Självförtroende!

Golden, Poppea, Hailey, Pim & Pyttis
Ni är guldet
Mina guldflickor